31 augusti, Unicornio Azul, Hacienda Chancól
31 augusti, Unicornio Azul, Hacienda Chancól
1 september, Huehuetenango
3 september, Hacienda Chancol, Unicorsnio Azul
3 september, Hacienda Chancol, Unicorsnio Azul
4 september, Cuchumatanes
4 september, Cuchumatanes
4 september, Cuchumatanes
4 september, Cuchumatanes
4 september, Todos Santos
Klockan är 06.30 och allt är vackert. Emil undrar varför inte han får kraftfoder. Jag tror aldrig han fattade att han bara behövde vänta fem minuter innan en påse blev ledig. Och ändå var det samma procedur varje morgon och kväll. Han insåg aldrig mönstret.
Pumuckle njuter av det lilla kraftfoder han får. Han skulle bli alldeles för tjock om han fick lika mycket som till exempel Emil.
Att vara häst men se ut som en åsna.
Tänk att inte kunna vänta tretti sekunder till. Det tar bara längre tid om du ska hålla på och buffla så där. Ska bara hälla i lite vitaminer i maten också.
Stigarna påväg uppför Cutchumatanes. Dessa stigar finns inte på någon karta. Senaste personen vi frågade sa att det bara var att följa stigen. Men vilken av dem? Mer än en gång var det att vända och gå tillbaka och ta en annan väg. Enligt kartan var det över tusen hödmeter. Hur många det till slut verkligen blev, vet vi inte.
Barbara visar Fernando vilken väg vi kommit. Fernando visar hur vi kunde ha gått kanske lite enklare. En fördel en lokalperson har gentemot förstagångsbesökare.
Pauline från Frankrike, som flyttat hit och driver hästgård med Fernando, gav oss en varm och välkommen kväll i deras vackra hus.
En ensam resenär på stitt hotellrum. 25kr natten är ju okej.
Rummen på Unicornio Azul är dyrare men väldigt väldigt vackra. Fyra täcken och en varmvattenflaska håller en varm när temperaturen sjunker till tre grader. Centralvärme är inget för latinska länder.
En klassisk diskbänk. ALLA har en sån här. Tvätträfflor i den vänstra hon. Man fyller på vatten i mittenhon och öser sedan härur vad man behöver till de andra hoarna. Liksom i hela världen i övrigt är det tänkt att det bara ska stå kvinnor och tvätta här. Arbetshöjden diskriminerar oss män. Själva konstruktionen motarbetar någon större jämlikhetsförändring.
För tjugo år sedan mördades 25 personer ur byn på den här platsen. Rios Montt som var diktator då försöker i november bli vald till president. Först nu har bybefolkningen börjat ta rätt på människorester och försökt identifiera personerna för att kunna ge dem en riktig begravning.
Att vara fåraherde är barnens jobb.
Högsta punkten på resan. 3400 meter över havet.
Tillbaka igen över den högsta punkten. Det var vägen till höger vi skulle tagit. Det är fler stigar vi gått i två riktiningar...
Stigen har rasat och vi undrar om vi törs ta våra hästar förbi här. Men någon annan möjlighet finns egentligen inte. Jag får stampa till en stig och så får vi hoppas att hästarna inte börjar glida neråt i hålet till vänster. Det vore en mardröm.
Mer publik i vackra kläder.
